23008, 46014 Gudmundi Petri Krokius

Kyrkoherde i Långaryd. Blev ca 69 år.

Barn med 23009, 46015 Ingegerd Persdotter (1530? - )

Noteringar

<p>Lagom till sin examen tog Gudmund namnet Gudmund Petri Krokius. Han blev
kyrkoherde i Hallaryd socken.
</p>
<p>I ett brev till Johan III år 1568 skriver han att danskarna härjat svårt i
bygden och bl.a. bränt ner <br>församlingens kyrka. År 1571 ägde han 10 mark
penningar, 50 lod silver (0.66 kg), 8 mark tenn, <br>
3 lispund koppar (25 kg), 1 par oxar, 10 kor, 8 ungnöt, 2 hästar och 2 ston. <br>
(<i>Älvsborgs lösen 1571 (Hallaryd)</i>).</p>
<p>Gudmund fick Konungens svar som var daterat den 6 nov 1574. Kungen skrev att
han anslog sex tunnor
<br>
spannmål till hjälp för kyrkans iordningställande - men det var så dags! Gudmund
hade redan flyttat till Vittaryd,<br>
varför det blev hans efterträdare som fick åta sig uppbyggnaden.</p>
<p><a href=uppsalamote.php>Som kyrkoherde i Vittaryd var Gudmund en av dem ca 300 präster som underskrev
Uppsala mötes beslut 1593.</a><br>
Det innebar att reformationen avslutades och att vår kyrka som var
evangelisk-luthersk 1527 fick bestå.</p>
<p>Gudmund blev 1598 förflyttad till Långaryd och här verkade han fram till sin
död 1609.
</p>
<p>Den 27 oktober 1616 tillerkände synoden i Växjö att till änkan (Ingegerd)
efter Gudmund skulle årligen utgå 8 tunnor<br> spannmål att utbekommas av
mannens efterträdare enär hennes make <i>icke utan bekostnad ett skönt vederlag
till L prästegård förvärvat</i> (akt. 1738: 257-58)</p>
<p>Gudmunds hustru hette Ingegerd och han fick med henne fem söner som alla blev
kyrkoherdar och en av dessa <br>dessutom biskop i Växjö stift.</p>
<hr>
<p><b>Info från Niclas Rosenbalck:</b><br><br>
I det kungliga brevet 1578 anges herr Gudmund Petris farmoder ha haft namnet
Sisla vgla, <br>normaliserat Sissa (Cicilia) Uggla. Hennes tillnamn Uggla är
lite märkligt eftersom man skulle<br> ha förväntat att hon borde ha kallats Sisla
Kroks eller dylikt med anspelning på <br>hennes makes släkt Krok. Av detta bör
man kunna sluta att hennes fader haft tillnamnet <br>Uggla och gården i Odensjö
anges också i brevet ha skänkts till Skatelövs kyrka ca 1538 <br>av henne och
hennes syskon, dvs den har då tillhört en bondesläkt Uggla i början av 1500<br>
-talet. Således är Odensjö inte herr Gudmund Petris i Hallaryd farfader NN Kroks
arvegård. <br><br>

<b>Kungliga brevet om gården i Odensjö lyder så här: </b><br>
f 4r: <i><br>
Wj Johan then tredio med gudz Nåde Sueriges göttes <br>
och vendes konung giörer vittherlig att thenne <br>
vor trotiennare och vndersåthe her <b>gud- <br>
mundh petrj</b> gudz ordz tienare och Kirkio herdhe <br>
vthj hallaredtz Socknar haffuer vnderdonligenn <br>
latidtt presenteres för oß thu vednis breff som <br>
honum på Kindvalz herritz tinng giffne <br>
äro, förmellandjs om Enn gård y oudensio <br>
vthj Skattelöff Sockenn som hanns framledne <br>
faderz moder, benëmptt Sisla vgla samptt meth <br>
sine söskinde haffde giffuitt til förne Skattelöffz <br>
Kirke for 40 år sedan Och ydmyckeligenn vndher <br>
begierritt att vj hännis samme gård <br>
skathenn ighenn Nådeligenn villa Efftherlote <br>
Tilbiudannis sig att giöre oss och Kronen <br>
then oss tilbörlig och rettighett, Så effther vj <br>
oss samma hans beuis iche kunde anditt <br>
förnamma vthan at forne <br>
f 4v: <br>
Gård skall vnder hans rette byrdtt och breff <br>
giffuän ifrån Slecthen till forne Skatelöff Kirko <br>
såsom formelt är. Thå före haffua vj sådan <br>
hans ydmyckelyieening icke ville honum for vagra, <br>
vthan aff gunst och Nådhe vndtt och Efftherlatiidtt <br>
Som vj och nu vthj thzte vort Øpne breffz krafftt <br>
vnde och Nådeligenn Efftherlathe honnom forne <br>
gård och ondesiö vnder byrdenn, så att samptt <br>
hans rettekomandjs arffuingë måge thenum <br>
vndgå Skathenn nyuto och bruka och vbehindritt <br>
beholle, doch med then beskiedet att hand åss och hans <br>
arffuinge skolle vara forplicttig atth giöre oss och Kronan <br>
the aff sådan skatt oprettiighett som samma gård <br>
med thez aegger och leglighett kand giöres <br>
skiell före. Och såsom hans oss (vuilde?) maen kand <br>
bliffue skatägt forbiudandjs forthenskull her medtt <br>
vora beffalingzmen sampt alle andra som för vore <br>
skull vele och skall giöre och Latha att giöre före <br>
herr gudmund och hans rette Efftherkomindhe <br>
arffuinge her mod nåckott hinder Ette forfanng <br>
Schriffuitt på vor Konuglige Slott Stocholm then <br>
27 septembrj anno 78 varegemedtz tid på thztt Tiondhe.</i></p>
<p>källa: SmH 1579:13B, f 4r-4v; kungliga brev (till avkortningen i årliga
räntan).
</p>

Personhistoria

Källor