Petrus Krok

Kyrkoherde i Södra Hestra.

Noteringar

Student vid Uppsala universitet 1599. Kyrkoherde i Södra Hestra 1602-17. Avsatt 1617-01-07 av Gustav II Adolf för delaktighet i en upprorsrörelse 1616. Benådades 1617-03-20 men avsattes igen 1617-09-16 efter att ha förfalskat benådningsbrevet (för att kunna förbli kyrkoherde i Södra Hestra). (Smolandi Upsalienses I, nr.31) <br>
************************************************************************************<br>
www.retrace.se/Södra%20Hestra/hestra.html

Petrus krok, 1602-17, Son till kh. i Långaryd Gudmundus Petri. Jämte dennes efterträdare Erlandus Petri fällde K. förbön för några bönder som 1616 under bordet i tingsstugan vid Brödrahalla ihjälslagit överste Olof Hårds skrivare. Både prästerna ansågs delaktiga i upprorsrörelsen och avsattes genom kungligt brev 7/1 1617. "Och alldenstund Herr Peder i Häster" skriver Gustaf II Adolf till biskop Petrus Jonæ Angermannus "haver såsom bemält är sig så gruveligen försett" så att han icke allenast är ovärd att bliva Kyrkoherde utan ock haver dermed förskyllt och är dömd att mista sitt prästekall och det aldrig mer igen bekomma, begäre vi att i med brukelige Ceremonier honom privere och hans prästetöj avtage vele." Genom kungligt brev 20/3 s. å. blev K. benådad, så att han fick behålla ämbetet men skulle skiljas från platsen och för en tid vistas uppåt landet. Nåden hade utverkats genom prästerskapets förbön men blev till föga nytta. Ty då K., som personligen hos konungen i Kungsör avhämtät benådningsbrevet, var på hemväg till Småland, uppbröt han i Örebro den till biskopen i Växjö ställda skrivelsen och författade ett annat brev, som han försåg med konungens namn och sigill, hämtat från det ursprungliga dokumentet. Den nya skrivelsen innehöll, att han icke blott finge behålla ämbetet utan även kvarbliva som kh. i Hestra. Förfalsknings brottet behandlades av riksdagens prästestånd 16/9 s. å. och medförde dess enhälliga avsättningsdom. K. dömdes därjämte att "uti församlingens närvaro solenniter och honom till nesa och blygd vara avklädd sin prästerliga skrud, så framt H. M:t icke av besynnerlig gunst och nåde vill hava honom med denne solenne depositione förskont, emedan han synes icke alldeles vara ved sin fullkomlige skäl och förnuft." De berättas, att K. samma dag, som han skulle avklädas sin skrud, fanns död, såsom man trodde, av intaget gift. I Västbo dombok 1627 uppgives, att han mot en ersättning av 10 dlr vigt en man, som förut var gift. Redan 1625 var han emeller tid död. Sägnen om hans förvisning till en stuga, som stod till hälften på dansk jord, torde sakna grund. (Loenbom: Upplysn. i sv. hist., 3, s.60 ff. Smål. Ark. II,s. 189. Wgrn, III, s. 110 ff. Västbo dombok 1625, 1627 .


Gift. Barn:
- Jöns, kaplan hos Olof Hård 1625.
- Flera barn.

Personhistoria

Källor